livingtheeasterndream

Det är lätt att lära känna folk när man bor på ett hostel och jobbar just i baren där alla hänger på kvällarna. Och jag har blivit vän och lärt känna många av gästerna. Det sorgliga är att de ju så småningom åker hem/vidare, och det betyder att man måste säga hejdå. Och jag gillar verkligen inte avsked, det är så sorgligt.

I helgen åkte båda de "gamla" bartendrarna från Kanada. Jakob från Sverige åkte. Igår åkte Juanita. Och igår åkte även Jason och Luke ifrån England hem.

Jag hade köpt ett shot-glas som det stod "I love Prague" på som minne till Juanita. Och hon hade skrivit på sin blogg:
"I still managed to drink more than I meant to, and it was sad to say goodbye to Helena when I finally managed to drag myself away from the bar at midnight."

Och de engelska killarna! De har hängt i baren varje kväll i en vecka och roat mig ordentligt. En av dem fyllde år och jag hjälpte till att baka en tårta till honom sista kvällen! Och sista kvällen var Jason så snäll. Kl 2 på natten så tog han min dricks-kopp och sa till alla i baren "Hey guys, this bartender is absolutely awesome and she's working on tips, so now lets give her the best tip ever!" och så skickade han runt koppen, vilket resulterade i att jag fick en dricks på ca 210 kr den kvällen. Och igår, efter att han åkt hade han skrivit till mig på facebook:
"Aww I miss you so much already:( Thank you so much for making Eastman's cake and well for generally making our time as awesome as it was:) your an angel:) As soon as I know dates for a return your be the fist to know. Take care, much love. X"

Så ja, det är lite sorgligt med avsked. Samtidigt som jag såklart får nya vänner hela tiden också.

*snyft*