livingtheeasterndream

Ja, någon sådan måste man ju ha ibland antar jag... och den dagen kom igår.

Jag skulle vara ledig och hade bestämt med Rado att vi skulle iväg och kolla på springskor ihop. Rado var dock bakis och behövde hem och sova efter att han jobbat frukost. Så då var min dag helt plötsligt tom, och visste inte riktigt vad jag skulle fylla den med. Så ja, jag tänkte att jag skulle gå på bio! Men väl framme vid bion är alla filmer på eftermiddagen dubbade. Så jag fick helt enkelt åka hem igen.

Så bestämde Jakub och jag att vi skulle ta en kaffe igår kväll, så var glad över att få träffa någon jag känner lite bättre, för kände mig så ensam igår.

Men kl 19 kommer min chef och säger "Helena vet du vad klockan är?" Och jag säger att jag ska vara ledig. Och det hela har blivit något missförstånd och ingen kan jobba i baren, så jag tänker att jag lika gärna kan göra det. Så jag frågar Jakub om han kan komma dit en sväng, varpå vår sms-konversation slutar med att vi är lite ovänner. Och samtidigt försöker jag förbereda allt i baren, 1,5 h försent...

Och sen runt 22 tror jag det var. Kommer en klass från Holland med sina lärare och jag kan säga såhär, att jag inte gjorde annat än hällde upp öl i flera timmar. Och deras läarare shottade upp 1,5 spritflaska. Och det var inte så att det på något sätt sa något taskigt eller så till mig. Men det var sättet som de ändå behandlade mig som inte kändes ok. Det var lite som att de ägde baren och mig. Och när de visste mitt namn så hörde jag det sägas hela tiden, fast de pratade ju på ett språk jag inte förstod. Och så varje gång jag gick förbi killarnas bord så skrek de mitt namn. Och även visslade. Och jag var liksom lite dåligt humör redan innan, och känner nu i efterhand att jag inte vet om de gick över gränsen eller inte. Men det kändes som det. Alla är ofta trevliga, och kanske någon erbjuder mig att sitta ner och ta en drink med dem. Men inga här uppträder så barnsligt och håller på o skriker mitt namn och massa skit. De var helt enkelt så jävla omogna.

Så jag gick upp till nattreceptionisten (det är alltid en kille) och känner dem väl, men nu var det helt plötsligt ett nytt ansikte. Så där kommer jag liksom, "hej trevligt att träffas, jag heter Helena" och så började jag böla och det kändes bara otroligt pinsamt. Och så sa vi att jag skulle stänga. Men det tog ändå ca 2 h från dess tills att allt var stängt för det var så mycket skit att städa och de hade också pajat en stol.

Iaf, så är alla andra gästerna snälla. En amerikan hjälpte mig att städa. Och när jag efter stängning bara släppte allt så blev det att jag satt högst upp i trapphuset och grät. Och då kom det två från Brasilien och försökte trösta mig, och de ba "VI sitter här tills du gråtit klart". Så tillslut kunde jag gå och lägga mig. Men kunde inte alls sova för jag vart så upprörd...

Så när Rado började sitt frukostshift halv sex på morgonen gick jag ner till honom och satt där rödgråten och hävde ur mig all skit. Och det var otroligt skönt. Han lyssnade och peptalkade.
Och Nico, som jobbar ofta i receptionen på natten, vi smsade också och han undrade hur jag hade det.

Jag hjälpte Rado lite med frukosten och så åt jag den. Och så har jag pratat med min chef och han har gett mig ledigt nu (Rado jobbar ikväll) och han var otroligt upprörd och det kändes bra att de bryr sig så pass. Fast jag är fortfarande rädd att jag överdriver och att det inte var så farligt.

Men iaf, gick och lade mig vid 11 och har sovit lite men inte mycket. Och nu ska jag försöka vara vaken till kvällen iaf så morgondagen blir normal.

Och även om jag hade en jävla skitdag så är jag ändå glad att det var så många som ändå fanns där för mig när jag behövde det! Det är inte lätt att vara ny i en stad, ett land och på nytt jobb, boende. Men Rado var helt och hållet fantastisk och kände mig inte alls ensam längre. Så det finns alla möjliga människor. Idioter och underbara fantastiska människor!